Marie Märestad

Tre månader utan sömn, blev till 6 månader blev till 12 månader...
EN OND CIRKEL
 
Som en vandrande zombie... Levande död.
Hänger inte riktig med vad du säger. Du måste prata långsammare. Ta ett ord i taget så jag förstår. 
Alltså snacka om nollställd. 

Kan inte tänka, eller tänker alldeles för mycket....  hm vet inte
Det känns som tankarna ligger i en torktumlare som bara snurrar och snurrar..
Jag blir yr, orkar inte längre.
Jag har tappat fotfästet, min grundning, min centrering. Det som gör mig närvarande i nuet, medvetenheten. 
 
Min kropp, min hjärna är utbränd!

Jag vet inte riktigt vad som är sant och inte sant. Är det fantasi, har det hänt? kanske har jag drömt? Allt flyter ihop som i en karusell. 

Den långvariga sömnbristen  har gett mig en kollaps

 

Jag ligger i soffan och känner hur tröttheten kommer krypande. Jag har sett till att nästa alla lampor är släkta, och  sedan en timme tillbaka har jag stängt av alla slags skärmar för att undvika det blå ljuset. Det blå ljuset ökar kortisolet i kroppen och motar bort melatoninet och gör mig pigg igen.

Med halvt öppna ögon borstar jag tänderna för att sedan krypa ner i en sval skön säng. 
Tacksam att tröttheten håller i sig.
När jag väl slumrar till och sömnen precis börjar ta tag i mig vaknar jag plötsligt till.  Som om någon skrämt mig! Med ens är jag klarvaken!
Hela kroppen börjar vibrerar, liksom brusar. Jag kan omöjligt slappna av igen. 

Tankar börjar komma- Nej inte nu igen! Jag måste sova! Jag ska upp tidigt! Varför kan jag inte sova? 
Tankarna snurrar som ett irrvarr i huvudet. Mitt huvud befinner sig i en turktumlare.

Jag känner hur adrenalinnivån i kroppen börjar stiga, och inom kort är kroppen så full av adrenalin att jag verkligen inte kan slappna av.
Musklerna spänns, pulsen stiger och jag känner hur hjärtat börjar rusa. Jag börjar svettas. Jag känner ett tryck mot bröstet, jag bli rädd. Tankarna fortsätter..
Nu är tankarna av värre karaktär- tänk om jag håller på att få en hjärtinfarkt, eller en stroke?
Nu känner jag hur hjärtat slår riktigt hårt! Rädslan tar överhand! 
Jag är förlorad, jag har tappat kontrollen. 

Jag lämnar kroppen för att det är så obehagligt, jag är helt paralyserad! Min kropp är endast ett tomt skal.

Jag är fångad av en ångest attack! 

Ångest attackerna kommer allt oftare, nu även på dagarna... 
Jag måste bort, bort från min familj, jag kan inte vara kvar här, utsätta dom för detta. 

JAG DRAR, JAG FLYR, JAG LÄMNAR ALLT OCH ALLA 

Under 6 dagar, ingen kontakt med omvärlden, bara mig själv under 6 dagar. 
6 hemska dagar, 6 dagar av uppvaknande..  
Jag återupplever mitt liv PÅ 6 dagar


Jag kommer hem, jag mår lite bättre, jag kan sova......

 

------------------------------------------------
Många år sedan nu.
Idag har jag kunskap, idag har jag medvetenhet och framförallt erfarenhet! 
 
En erfarenhet som är guld värd, som jag vill dela med mig av. 
Hur man tar sig tillbaka , hur man blir sig själv. Hur man blir en bättre version av sig själv. Utan demoner.

Det bästa på resan!
Jag gillar mig själv!
 

 
 
 
Gillar du dig själv?